Angelica Wiik

Jag reser i mina bilder. De vidgar min värld på ett sätt som jag aldrig skulle kunna undvara.


Konstverk

 

Angelica växte upp i en konstnärsfamilj och har fått mycket inspiration av sin mor konstnärinnan Margot Öjemark.

1985 examinerades hon från 3-årig konstlinje vid Gävle folkskola. Angelica har under ett flertal år jobbat med barn som konstlärare, där hon tillsammans med barnen utforskat fantasin i bildspråket.

Angelicas kärlek till musiken är ett grundstråk i hennes konst, särskilt jazzens liv som är en sorg i rosenrött.

När man träffar konstnären Angelica Wiik slås man av en slags inifrån betraktande ro, en slags melankolisk värme, ett lugn i en säregen blandning av bräcklighet och jordnära kraftfullhet.

Hennes bilder säger dock något helt annat. Bjärta och ofta lite småfräcka kallar de betraktaren till sig redan på långt håll. Bilderna är som hämtade ur oskrivna sagor, en mytologisk värld som helt genomsyrar hennes konst. Bilderna utstrålar även en kvinnlig sensualism och där finns en sprakande lekfullhet och livsglädje som särskiljer henne från många av hennes samtida kollegor. Angelicas bilder speglar ofta den årstid hon befinner sig i, ljusa färger om våren, orange, gult och rött om hösten, och de speglar ofta den verklighet som omger och möter henne varje dag.

-Jag reser i mina bilder, säger hon. De vidgar min värld på ett sätt som jag aldrig skulle kunna undvara.

Musik är en viktig ingrediens i Angelicas skapandeprocess. Hon lyssnar alltid till musik när hon målar. Jazz i olika former eller Edit Piaff ljuder ofta i högtalarna vid staffliet där hon sitter och målar. Att musiken spelar en stor roll i hennes liv syns inte minst för att de ofta förekommer i hennes bilder. Harpa, dragspel, fiol, saxofon, cello och piano är vanligt förekommande instrument i hennes bilder.

-De instrument jag avbildar är också sensuellt kvinnliga, menar Angelica. De står för det lustfyllda och bejakande.

Hon har också ett eget menageri av djur, både verkliga och mytologiska som visar sig på dukarna. Fiskar, hundar, sjöhästar och fåglar och så den magiskt flygande hästen Pegasus.
Bengt O Björklund