Andreas Paulsson

Med kameralinsen låter jag betraktaren se genom mina ögon, och vid sidan om naturen själv, är människan det mest naturliga jag kan tänka mig.

Den perfekta bilden är den där naturen får lov att finnas, som en byggnad där åldrandet har tagit över den polerade ytan. Eller där människan är i harmoni med sin omgivning, oavsett om det är varm hud mot kall betong eller våta tårar i torr mossa. Allt är perfekt när det är i sitt eget element.

På samma sätt som den mänskliga kroppen alltid är perfekt, oavsett hur den ser ut. För när den avklädda kroppen strippas på det som vanligen skiljer oss åt, blir vi lika. Betraktaren utmanas därmed att se bortom den ytliga nakenheten för att istället försjunka i den naturliga människan bakom en fasad av statusmarkerande kläder. Även om dagens teknik öppnar nya dörrar är det när jag behandlar kameralinsen som mitt eget öga som de bästa vyerna uppenbarar sig.

Och på samma sätt som verkligheten inte låter sig manipuleras, utan att samtidigt förlora en del av sitt ursprung, så tror jag att sanningen blir som starkast när den får vara precis det den är. Det är detta som avspeglar sig i mina bilder. Då kan jag också förmedla den nakenhet som jag älskar, utan att objektifiera den. Helt enkelt för att människan i sig själv alltid är naturlig. Allt annat sitter i betraktarens öga.

Utställningar:
2016, Mejeriet, Lund
2015, Café Landgren, Lund
2015, Regnbågsfestivalen - Malmö Pride, Malmö
2015, Galleri Närbild, Lund
2014, Regnbågsfestivalen - Malmö Pride, Malmö
2014, MAF, Malmö
2013, Regnbågsfestivalen, Malmö
2013, Röstånga konsthall, Röstånga
2013, Örkelljunga bibliotek, Örkelljunga
2012, Regnbågsfestivalen, Malmö